Friskola eller kommunal skola – vad är skillnaden?
När du jämför skolor kommer du snart stöta på både kommunala skolor och friskolor. Men vad skiljer dem åt egentligen – och hur påverkar det ditt val?
Ägare och styrning
En kommunal skola drivs av kommunen och finansieras med kommunala medel. En friskola (eller fristående skola) kan drivas av en stiftelse, ideell förening eller ett företag, men får också sin finansiering via kommunen genom skolpengen. Alla skolor – oavsett form – måste följa svensk skollag och läroplan.
Profiler och pedagogik
Friskolor har ofta större frihet att välja en tydlig pedagogisk inriktning, t.ex. Montessori, Reggio Emilia eller naturvetenskaplig profil. Kommunala skolor kan också ha profiler, men det är vanligare att de följer en mer generell struktur.
Kötid och ansökan
Till kommunala skolor placeras barn ofta utifrån närhetsprincipen eller syskonförtur, även om man kan önska en annan skola. Till friskolor söker du oftast via en kö – ibland flera år i förväg. Det är därför viktigt att kolla upp ansökningsrutinerna i god tid.
Kvalitet och trygghet
Kvaliteten varierar mellan både kommunala och fristående skolor – det finns bra och mindre bra exempel i båda kategorier. Det viktiga är att titta på vad just den aktuella skolan erbjuder: trygghet, bemötande, pedagogik och elevhälsa.
Vad ska man välja?
Om du står inför ett val mellan en friskola och en kommunal skola – fokusera på skolans innehåll, personal och värderingar snarare än driftsformen. Det är i mötet mellan barn, lärare och miljö som lärandet händer.
Oavsett om skolan är fristående eller kommunal, är det du som vårdnadshavare som har rätt att välja den skola du tror passar ditt barn bäst.
